Älskade Ludvig

söndag 20 juni 2010

Husvisning och lunch

Idag ska vi iväg på husvisning allihop, i Ragvaldsträsk. Hoppas att huset är lika fantastiskt i verkligheten som det ser ut att vara på bild, och att jag i så fall kan övertyga Lasse om att vi ska köpa det. Ludvig håller förstås alltid med mamma. Men jag vet inte hur intresserad han ser ut att vara?

Inte så jätteintresserad av hus...

Efter husvisningen ska jag och Ludvig stanna på stan och käka lunch/fika med Therese och Jacob. Det ska bli supermysigt! Har inte träffat Therese sen i april och Jacob har jag aldrig träffat, bara sett på bild. Söt pojke det med.

Uppdatering senare: Huset var jättefint, lunchen supermysig (Ludvig sov hela tiden, Jacob tyckte han var lite trist) och jag har hittills hunnit se fem SAIKare.

1 månad

För en månad sen såg Ludvig dagens ljus för första gången. För en månad sen rörde jag honom för första gången. För en månad sen fick jag upp honom på mitt bröst för första gången. För en månad sen fick jag se hans söta ansikte för första gången. För en månad sen tittade jag in i de vackraste ögonen i världen för första gången - Ludvigs ögon.

Det är svårt att förstå att han är en månad gammal. Redan och bara på samma gång liksom. Å ena sidan känns det som att tiden har gått så fort, som att han kom igår. Å andra sidan så känns det som att han alltid varit en del av våra liv. Kanske för att man nästan helt glömt bort hur livet var innan han kom in i det.

Livet hade en mening även innan Ludvig kom, och vi hade ett väldigt bra liv, men det har liksom förhöjts på något sätt - blivit ännu bättre, fått ännu mera mening. Trots en del sömnbrist och skrik ibland. Jag vill inte säga att meningen med livet är barn, för det låter så pretentiöst och skulle då inte barnlösas liv ha någon mening? Däremot har det som sagt gett en djupare mening till mitt liv, till vårt liv. Jag skulle inte vilja leva ett annat liv än just detta sen Ludvig kom. Och jag misstänker att Lasse känner likadant.

Tänk att något så nytt kan kännas så självklart redan från första stund. Ingen av oss hade särskilt stor erfarenhet av små bebisar sen tidigare, speciellt inte nyfödda, och tanken på en liten nyfödd gjorde i alla fall mig rätt nervös. Men i samma sekund han kom ut blev han en del av oss (det var han förstås redan innan också, i magen) och inget kändes konstigt längre. Nytt, men självklart på samma gång. Fantastiskt.

Och kärleken sen! Jag har alltid trott på kärlek vid första ögonkastet och hade jag inte fått det bekräftat innan så fick jag det där och då, i förlossningssängen. Hjärtat svällde till dubbla storleken på 2 millisekunder, det är säkert! Och varje gång jag tittar på honom sväller hjärtat lite till och jag blir kär i mitt barn på nytt. När han sover, eller när han är hos någon annan, saknar jag honom. Ibland så att det gör fysiskt ont. Mitt älskade barn.

En sak jag lärt mig den senaste månaden är att man kan älska flera personer lika mycket, men på olika sätt. Jag älskar Ludvig mest i hela världen, men samtidigt älskar jag Lasse mest i hela världen. (Och mamma förstås.) Samtidigt. Och det är så skönt att ha lärt sig det. Mina killar!

Grattis på månadsdagen älskling.

lördag 19 juni 2010

Skrikkväll

Stackars Ludvig, det märks att det hänt lite för mycket för honom den senaste tiden. Ikväll är han alldeles otröstlig och bara gråter och gråter. Gråter gör också jag, det gör så ont i mig att se och höra honom vara ledsen. Hoppas på en bättre dag imorgon.

Farfarmys

Ludvig har förstås charmat både farmor och farfar, och det verkar som att de så smått charmar honom också. Rätt nöjd ser han väl ändå ut att vara?

Nybadad

Ren och fin.

Ludvig hade inte badat på nästan två veckor, och även om nu inte bebisar blir skitiga så var det väl ändå dags nu. Farmorn och farfarn hade varit iväg igår och köpt en badbalja åt Ludvig, så den premiärbadades det i ikväll! Ganska mysigt tyckte Ludvig.

Första flygresan

Så har Ludvig gjort sin första flygresa. Det gick jättebra! Trots stress och att vi nästan missade planet tack vare lite hitta-någonstans-att-värma-Ludvigs-mat-problem. Men med kom vi och sötaste bebisen var så lugn och glad hela vägen i princip.

Han fick mat vid starten och napp vid landningen och han verkar inte ha känt av något obehag tack och lov. Vaken var han hela vägen också, det var först när vi skulle kliva av som han somnade. Såklart. Tur då att man hade bärselen med sig, i den sov han gott medan jag fick oss av planet och tog emot bagaget.

Så här cool var Ludvig typ hela resan.

Dags för landning, då är det bra med napp.

Nu är vi alltså framme. Hemma. Norrlänningar i Norrland igen, och Ludvig slipper växa upp i gangland (Södertälje). Det känns så skönt och så självklart. Vi trivs och jag hoppas att Ludvig ska trivas här också. Men det kommer han garanterat att göra.

Älskling.

Ny dress, från topp till tå

Coolast och gladast i stan!

Idag ska Ludvig ut och flyga för första gången, för idag flyttar vi hem till Skellefteå! Mormorn hade tråkigt på Ålandsbåten igår och köpte då en "flygdress" till Ludvig. Finast på planet kommer han vara!

fredag 18 juni 2010

Mormormys

Så här har man kunnat hitta mormorn och Ludvig varje kväll den här veckan.

Ett fast grepp runt mormor.

Stinky! Men inte just då.

Ser rätt mysigt ut va? Han brukar ju ligga så på mig, men någon stal bebisen från mig varje kväll...

På bilderna syns förresten en av Ludvigs nya nappar. Ett bra tag nu har han ofta gapat efter mer när man satt in nappen i munnen på honom, men jag har inte riktigt kunnat lista ut varför. Igår testade vi med en av napparna till nappflaskorna - som ju är lite större att suga på än nyföddnapparna - och det funkade toppenbra. Så mamma (/mormor) köpte ett par nappar från 4 månader idag och äntligen har han slutat gapa! Han är lika stor i käften som mamman (kan vara) kanske?

Nöjd bebis = nöjd mamma.