Ludvig 6 månader

Jag kan inte fatta det. Vår lilla bebis är nu sex månader gammal. För sex månader sedan låg jag och tittade på honom med stora, förundrade ögon på BB. Han sov. Lasse sov. Men inte jag. Vem behöver sova när man är hög på ett mirakel?

Ikväll är han närmare ett år än nyfödd. Och även om det känns som att han alltid har varit en del av våra liv, så kan jag inte förstå att tiden har gått så fort. Liten börjar redan bli stor. Formar sin person. Upptäcker världen. Utforskar sina färdigheter. Lär sig nya saker varje dag. Tänk om man kunde frysa tiden, då skulle jag göra det nu. Fast kanske inte ändå. Det är en så spännande resa att vara med på.

En alldeles färsk Ludvig, bara timmar gammal.

Ludvig...

• ...sitter själv utan stöd och blir stadigare och stadigare för varje dag. Han är även jätteduktig på att parera när han känner att han börjar tippa åt något håll, men det går ju inte alltid bra förstås (som när han for in med huvudet i foten till bordet på BVC).

En vecka gammal, redan då var vi bortskämda med förhållandevis god sömn.

• ...äter nästan allt som serveras, så länge som det inte är för mixat. Då blir det tråkigt och tråkigt innebär att Ludvig blir skitförbannad och tjuter värre än en ambulanssiren. Bitar ska det vara i maten, då är det gott. Detta gäller dock bara mat, gröt och fruktpuré kan vara hur slätt som helst. Favoriten är (förutom alla sorters gröt) pasta med grönsaker och blåbärspuré.

Två veckor gammal, en skön liten snubbe med en helt egen stil.

• ...har inte börjat med välling som många andra bebisar i samma ålder. Inte heller har vi några planer på att börja med det och ta bort ersättningen. Så länge som han är nöjd och blir mätt och sover gott på ersättning finns det ingen anledning att byta tycker vi. Så ersättning it is, morgon och kväll.

En månad och alldeles nybliven västerbottning.

• ...har bara de senaste dagarna blivit superduktig på att stoppa in nappen själv. Och ta ut den förstås. Han har kunnat göra det länge, men just det där med stoppa in den och låta den sitta kvar har varit lite klurigt, han har liksom inte velat släppa greppet - och ja, då har nappen förstås åkt ur när han dragit bort handen. Men nu så, nu sitter nappen där den sitter! Duktiga killen.

Två och tre månader. Ansiktet växer så sakteliga ikapp nappen.

• ...är otroligt rörlig utan att man egentligen fattar hur det går till. Han kan inte krypa och han kan inte ta sig framåt (mer än någon millimeter möjligtvis, om han inte har något som han kan ta sats ifrån förstås), men ändå ligger han aldrig kvar där man lagt honom - oavsett om han ligger på mage eller rygg. Ofta hittar man honom under köksbordet. Fascinerande.

Fyra och fem månader. Nya saker händer varje dag.

• ...älskar att pussas och kramas. Är han i min famn så kan han helt plötsligt slänga armarna runt halsen på mig, greppa tag ordentligt i nackhåret och trycka mitt ansikte mot sin mun och så gosar han verkligen in sig i min kind. Säger jag "Får mamma en puss?" så får jag oftast det - jag pussar dock med stängd mun medan han möter mig med ett stort gap. Sötnosen.

SEX månader! Tillsammans med nallen han fick av pappans kollegor på Scania.

• ...har storlek 62, 68 och 74 på kläder nu. Mycket förvirrande. Mest i strl 68 dock, så vi säger väl att det är hans storlek. Vilket stämmer rätt bra överens med hans längd och ålder, så vi säger så. Men man kan verkligen bli galen på det där med storlekar. Puh.

Den är så go'!

• ...har börjat använda Up&Go-blöjor på dagarna, i alla fall när det är jag som byter blöja. Dessa blöjor har räddat mitt förstånd kan jag säga, jag höll på att bli galen på riktigt. Först var det bara sparkarna och sprattlandet som gjorde blöjbytena jobbiga, men sen kom Ludvig på att man kan dra upp tejpen efter att mamma satt fast blöjan. Suck. Så tack Libero för era Up&Go-blöjor!

Lejonet från pappans kusin är helt enorm! Lika glad för det är Ludvig.

• ...har lärt sig att plingandet från en nyckelknippa utanför dörren innebär att någon kommer. Och att det antagligen, i alla fall 99% av gångerna, är pappa. Han tittar alltid mot dörren när han hör det ljudet.

När man är sex månader spenderas mycket tid på golvet, ålandes åt sidan och bakåt.

• ...sover så bra både dag och natt så att man nästan blir rädd för att skaffa fler barn. Hur ska det då gå liksom? Vi lär ju få igen för det här, vi vet att vi är oerhört bortskämda. Nu sover han i regel för natten mellan 20.30 och 07.30. Det går alltså ingen nöd på oss, om vi nu kunde ta oss i säng i tid.

Stans gladaste sexmånaderskille!

• ...är världens gladaste när han vaknar på morgonen. Oftast ligger han och pratar en liten stund för sig själv innan jag har orkat vakna tillräckligt för att tända lampan, men när jag gör det vänder han sig direkt mot mig och fyrar av världens största leende. Då kan man ju inte annat än vakna med ett leende själv.

Och självklart får man bada med de nya badleksakerna när man blir sex månader.

• ...älskar att bada. Det är den klart bästa sysselsättningen tycker Ludvig, och fick han bestämma så skulle han nog aldrig kliva upp ur badet. Speciellt nu när han kan sitta själv och pilla med sina leksaker. Vi ser verkligen fram emot fortsättningskursen på babysimmet som drar igång i januari.

Ludvig kan sitta själv i badbaljan nu, men vi sitter förstås alldeles bredvid och håller koll.

• ...är så fantastiskt underbar så att jag knappt kan tro att det är sant, att han finns och att han är vår son. Att jag faktiskt får spendera alla dagar med honom och att jag, och hans pappa förstås, är de två allra viktigaste personerna i hans liv. Det är en ren ynnest faktiskt.

Vi älskar dig Ludvig, mer än du någonsin kan förstå!