Host och snörvel

Ludvig är superförkyld. Stackarn.

 Hmm?

Det började med att maken började hosta och snora i förra veckan, sen började Ludvig så smått i lördags och sen har det bara eskalerat. Idag först börjar det låta lite bättre. Annars har han låtit som någon som rökt i 30 år de senaste dagarna, hostan har varit grym. Men ingen feber i alla fall, bara kopiösa mängder snor och slem.

 Han är så fantastiskt söt och fin och underbar min son!

Ni ska dock inte tro att Ludvig ligger på latsidan bara för att han är förkyld, nej då, han kör på som vanligt. Numera springer han gärna när man håller honom i händerna, för att springa går ju faktiskt fortare än att gå. Vi övar också på att bara hålla i ena handen, men det tycks vara lite läskigt fortfarande. Inte så konstigt, allt är ju stort och nytt när man är så liten.

Jag kan minsann både gå och springa!

I måndags satte han sig upp själv från ryggläge, det tyckte mamman var lite häftigt. Att sätta sig upp från liggande eller knästående har han ju kunnat ett tag. Igår och imorse gjorde han det igen, satte sig från ryggläge alltså.

Ludvig provar mössan och tröjan som farmor (som också är med på bilden) stickat åt honom. Sött va?

För övrigt så var Ludvig med farmor och farfar i söndags medan mamman och pappan passade på att gå på revy och umgås som par. Såklart hade han det jättemysigt där, men lite extra glad blev han allt när vi kom in genom dörren på kvällen. Det är skönt att han trivs så bra där, för i helgen är det tänkt att han ska sova där en natt - utan oss alltså - för första gången. Lite nervöst ja, men jag känner att det är dags nu. Det kommer gå så bra.

Ludvig var på middagsdejt med söta Tyra för ett par veckor sedan. Tyra är 4 månader äldre än Ludvig, men de är ungefär lika stora.

P.S. Bjuder på lite blandade bilder i det här och kommande inlägg, har inte orkat/haft tid att lägga upp dem tidigare.