måndag 26 juli 2010

De senaste dagarna...

...har förstås försvunnit i en rasande fart. Som alla andra dagar sedan vi blev föräldrar.

I fredags var vi till BVC för att kolla längd och vikt. Ludvig är nu 61 centimeter lång och väger 5640 gram (eller ja, så var det i fredags i alla fall). Hans huvudmått är 40 centimeter och han följer sina kurvor alldeles förträffligt. Duktig pojke! Han hade dock ökat lite mindre än vanligt sen senaste mätning (trots att kurvan ser bra ut) och BVC-sköterskan (som inte var vår "egen" då hon är på semester) tyckte att vi kunde öka på mängden mat lite. Så nu äter Ludvig 150 ml tre gånger om dagen, 135 ml en gång och 185 ml en gång (sista målet).

På BVC. Nyvägd, nymätt och nyäten. Och mätt i magen.

I lördags var vi på bröllop - Therese och Patriks bröllop. Superfint och jättetrevligt! Ludvig var här hemma med farmor och farfar, utan mamma och pappa i åtta timmar för första gången (bara en gång tidigare har vi lämnat honom båda två, då var det ungefär tre timmar för en bio). Jag tyckte att det var jättejobbigt innan att behöva lämna honom, men det gick över förväntan. Det blev lättare och lättare med tiden. Och Ludvig hade förstås haft det jättebra med farmor och farfar och ätit och sovit som han skulle. Men jag ska erkänna att jag småsprang från bilen och in i lägenheten när vi kom hem, och sen släppte jag honom inte med blicken förrän han låg och sov i vagnen.

Igår regnade det hela dagen. Regn = innedag. Så vi var inne helt enkelt. Åt, sov, myste. Jag bakade en kladdkaka och Ludvig låg i babygymmet på golvet bredvid mig och hejade på. Om ett år kanske vi håller till vid köksbordet och så sitter han där på en stol och hjälper mamma att baka. När kakan var klar och vi precis hade satt oss ner för att äta middag kom kvällens sällskap - John och Maria! Var jättelänge sedan jag träffade dem, så det var förstås jättekul. Kaffe (/vatten), glass och kladdkaka fikades och Ludvig var med och vaken nästan hela tiden, helnöjd.

Så här vill jag sitta!

Idag har vi mest varit inne också, men i eftermiddags tog vi faktiskt en promenad hela lilla familjen. Först till återvinningen, sen till Konsum och sen jagade pappan på mamman upp och ner för Vitberget med barnvagnen. Fy så jobbigt! Jag undrade om han ville ta livet av mig men han hävdade att det var just det han inte ville och att det var därför han motionerade mig ordentligt. Hmm...

Ludvig spanar in den fina kycklingen.

Mycket har hänt med Ludvig den senaste veckan, han utvecklas verkligen varje dag. Numera sitter han gärna rakt upp och ner i knäet på mamma eller pappa. Han har kommit på att om man slår på ankan i babygymmet så låter den, och gör just det. Slår på den. Medvetet. Mammas duktiga kille!
Men allra roligast är nog att det varje dag kommer nya ljud. Han testar sin röst, provar nya sätt att kommunicera. Och mamma och pappa reagerar naturligtvis alltid.

Vaggan har vi däremot inte haft någon större lycka med. Han somnar i den och så, men vaknar någon gång mellan 03.30 och 05.00 och vägrar somna om, oavsett hur länge vi försöker vagga honom. Han är inte ledsen eller så, han bara sovstrejkar. Så nu har vi börjat ha honom i vagnen igen på nätterna och ska låta honom sova i vaggan på dagtid till en början, så kanske han vänjer sig vid vaggan. Hoppas jag. För den är ju så fin!

Om en vecka är det bara jag och Ludvig här hemma, maken åker tillbaka till Södertälje och jobbar på söndag. Lite ångestframkallande är det. Inte att vara ensam med Ludvig, men att Lasse ska jobba 1,5 vecka där nere, sen är han ledig torsdag-söndag när han kommer hem och sen börjar han jobba heltid igen, på sitt nya jobb. Vi som skulle vara lediga tillsammans så länge - vart har tiden tagit vägen?! Usch vad jobbigt... Jag undrar om vi någonsin kommer att vara lediga tillsammans så länge igen? Å andra sidan kan det väl vara skönt att komma tillbaka till vardag och rutiner igen antar jag... Kanske. Men usch. Ändå.

2 kommentarer:

Therese sa...

Inte kul att vara ifrån varandra så länge men det går säkert bra. Tack snälla för att ni var med och delade vår dag med oss. Kram

Sandra (GulligaSurre) sa...

När Ludvig vaknar där på natten, matar ni honom då? Molly vaknar oftast den tiden också och knölar och skriker. Har börjat ge henne flaskan när hon ligger i vaggan vilket funkar super från sängen. Sedan stoppar jag in nappen och hon somnar om. Hoppas han vänjer sig snart att sova i vaggan.