Julafton 2010

På plats i ett fullt hus med tolv mer eller mindre galna personer firade vi så jul i Hedemora. Det var supermysigt att vara hela familjen samlad igen och att bara få vara tillsammans. Det händer ju inte så ofta. Tur att Nicke och Kasia har ett nog stort hus så att det finns plats för oss alla.

Ludvig passade på att låna Alicias gåstol och sprang omkring i den mest hela tiden. Till en början förstod han inte alls att det fanns grejer man kunde leka med på den, för hans egen är ju en gammal goding från sextiotalet utan en massa lyxgrejer på. Men när han väl kom på det kunde han stå stilla och leka och pilla länge. Alicia var dock inte lika överlycklig alla gånger över att Ludvig snodde hennes saker.

Ludvig var så fin i sin (ganska mycket för stora) skjorta som mamman parat med en svart slips och svarta sammetsbyxor. Skjorta från Po.P, slips från Lindex och byxor från KappAhl.

Emilia, jag, Ludvig och Alicia. Vi tjejer är kusiner, och Ludvig är alltså E:s och A:s kusinbarn. Men vi säger att de är kusiner ändå. Enklast så.

Jag och min stiliga lilla kille. Jag tvingade maken att ta några bilder på oss två.

Världens sötaste lilla tomte!

Var är Ludvig? Tittut!

Tittut är helt klart favoritleken. Perfekt med en för stor tomteluva som "redskap" på självaste julafton.

Ludvig fick såklart en himla massa julklappar, precis som jag misstänkte. Jag har skrivit ner varenda en och ska föra in det i hans babybok så att det finns bevarat för framtiden. Mycket leksaker blev det - spikbrädor, dragleksaker, gosedjur och stapelleksaker - men också en hel del nyttogrejer som kläder, sängkläder och servis. Bland annat det helt fantastiskt fina Fem myror är fler än fyra elefanter-bäddsetet som jag velat ha sen Ludvig flyttade in i min mage. Tack allihop för alla fina julklappar!

Ludvig får hjälp av mormor att öppna första julklappen.

Ludvig tittade förundrat på tomten, funderade lite...

...och bestämde sig för att avslöja tomten (dvs pappan)! Men vi hann rädda situationen.

Ludvig och pappan i havet av Ludvigs julklappar.

Julaftonen blev precis så som den ska vara. Massa god mat, trevligt sällskap och fina klappar. Glada barn och glada föräldrar och till slut somnade vi alla gott i våra respektive sängar. Tänk att det blev jul till slut trots att känslan inte ville infinna sig.

Tack kära familj för en supermysig jul!