tisdag 22 mars 2011

Hopplöst?

Idag var jag och Ludvig på Öppna Förskolan som håller till i kyrkans lokaler. Hade stora förväntningar och tänkte att det skulle bli så kul att få prata med lite andra föräldrar och samtidigt se Ludvig leka med jämnåriga, han skulle behöva det.

Det var skittråkigt. Hemskt. Och jag började faktiskt nästan gråta. Varför?

Ludvig blev typ totalt utfryst av de andra föräldrarna (och därmed barnen). Mitt älskade lilla barn! Han var så glad när vi kom dit och han fick se alla barn och kröp snabbt fram till första bästa och kramade och pussade så fint och försiktigt. Sen skulle han prata. Och någonstans där gick det fel. Barnet började gråta, varpå föräldern plockade upp barnet, tittade konstigt på Ludvig och sen på mig, och gick bort med barnet. Ludvig satt kvar och såg lite fundersam ut, men bestämde sig snabbt för att prova lyckan någon annanstans och kröp fram till nästa barn. Puss, kram, prat. Gråt, upplockning, konstiga blickar, Ludvig ensam. Om och om igen. Efter ett tag satt Ludvig helt själv (jag satt förstås med honom) och lekte med leksakerna, alla andra barn hade flyttats i princip.

Ser han farlig ut?

Är det något fel på mitt barn? Han tycker om att prata, är det fel? Han har basröst för att vara så liten, är det fel? Visst, barn kan bli rädda vid ljud de inte är vana vid, det säger jag ingenting om. Men måste man som förälder förstärka den rädslan genom att plocka upp barnet och bära det därifrån? Måste man titta konstigt på ett barn som är TIO månader, som försöker kommunicera med andra barn? Vore det inte bättre att sätta sig ner hos barnet, trösta det och sen uppmuntra barnet att fortsätta leka? Kanske överdriver jag, men jag blev faktiskt jätteledsen av att se hur de andra mammorna betedde sig mot Ludvig.

Ska jag behöva gå och oroa mig för dagistiden nu också, för att jag har ett barn som vill kommunicera med andra barn?

Ärligt talat är jag så fruktansvärt less på att bebisar och barn blir rädda så fort Ludvig öppnar munnen. Visst, de rår inte för det, men lever alla familjer helt ljudisolerat eller? Så jäkla högljudd är han inte.

9 kommentarer:

fia sa...

Hej.. Nu träder en bloggläsare fram ;)

Så tråkig inställning utav de andra föräldrarna!

Min son är som din, han är väldigt pratig och ganska "högljudd" och har skrämt både den ena och den andra med hans röst ibland.. Skämdes ett tag att gå till öppna förskolan för kommentarerna man fick. De var säkert inte elaka i sig, men det var liksom "Nu kommer skrikarn/gaparn" och man vet att de liksom bara väntade på att han skulle "skrämma" någon. Som tur är har jag många andra mamma-vänner som vet att det är så Casper är, det är ju en del utav hans personlighet.

Hoppas verkligen att du kan gå dit igen och hitta några andra föräldrar som verkar lite vettiga! Alla kan ju inte vara pantade, eller? ;)

Han är för övrigt jättesöt din lille kille :)

//fia

Anette sa...

Usch vad tråkigt. :o( Förstår att det känns hopplöst. Barn är olika och jag tycker att det är så fantastiskt korkat av de andra föräldrarna (mammor, gissar jag helt rått)att göra en stor affär av det. Jösses, de gråter för massor med saker när de är små men man kan ju inte hålla på att förstärka allt de gråter för. Synd att du inte bor i närheten av oss för på våra kompis-tisdagar skulle Ludvig få krypa runt och härja bäst han vill. Niklas är inte rädd för nån i hela världen. :-D
Tror inte alls att du behöver oroa dig för dagistiden för då är alla barn äldre och inte lika lättskrämda. Men jag förstår att du undrar och funderar.
Stackars lilla Ludvig. Och stackars dig.
Skit så arg jag blir. Och sur.

Rebecca sa...

Men vad är det för idioter?! Fy så taskigt! Stackars lilla Ludvig som bara är glad och social.

Du får komma hit snart igen så Ludvig får leka med en helt orädd Isak. Han har aldrig blivit rädd för ett annat barn men om han skulle det så skulle jag aldrig gå iväg med honom!

Tänk inte mer på det där nu, det är de andra mammorna som har gjort fel, inte du eller Ludvig! Kram

Katarzyna sa...

Usch vad jag blir arg när jag läser detta....!!! Klart att man som förälder ska uppmuntra sina barn att ta kontakt med alla barn. jag skulle ha satt mig ner med mitt barn och börjat leka med Ludvig för att visa att han var helt ofarlig. Arg arg arg är vad jag blir. Min lille rare gudson :(..

kram

Linda A sa...

Här träder en till smygläsare fram. =P

Måste bara säga att usch så irriterad jag blev när jag läste om de andra föräldrarnas beteende!
Så gör man väl ändå inte mot ett barn... och tala om att förstärka deras rädsla precis som du skriver.
Men jag blir ju inte förvånad över nånting längre. *suck*

Min ena brorsdotter har varit likadan, så fort hon öppnade munnen så blev de andra barnen ledsna. Men det har blivit mycket bättre sedan hon började på förskolan i höstas.

Kom ihåg att du har inte gjort något som helst fel, hoppas att det löser sig för din fina lilla kille också... =)

Sandra - mamma till Molly sa...

Riktigt dåligt av föräldrarna att förstärka det hela! Jag skulle inte ha tagit upp Molly vid en sådan situation. Önskar vi bodde nära varandra för jag tror då inte att Ludvig skulle skrämma Molly utan snarare tvärtom. Molly är väldigt på alla andra på öppna när vi är där. Ibland är det lite jobbigt eftersom hon är för på och då måste jag se till att hon inte slår någon.

Du behöver inte oroa dig inför förskolan. Han kommer ta åt sig så mycket och vara ett starkt barn tror jag. Sen kommer det väl förmodligen vara större barn på avdelningen som inte blir skrämd av en basröst.

Usch, kan inte släppa föräldrarnas sätt att agera och mot dig med dessutom!!

Anonym sa...

Grrrr! Så arg jag blir, vilka idioter till mammor. Har du ingen mamma du känner som du kan plocka med dig till öppna förskolan så att ni kan visa de andra hur man beter sig. Dagis behöver du inte oroa dig för eftersom då är inte mammorna med och det kommer vara till klar fördel för Ludvig att han är så social och pratsam. Älskade, glade och pratsamme Ludvig kommer att förgylla tillvaron där.
Puss puss/M

Elin sa...

Va? Elsa älskar ju Ludvig!! Hon älskar videosnuttarna som du lägger upp på honom också och "pratar" tillbaka. Du får komma och hälsa på Sthlm oftare! :-)

Therese sa...

Usch vad ledsen jag blir av att läsa detta. Ludvig som är så himla söt och go. Så fruktansvärt opedagogiska mammor som låter sina barn bli rädda. Jag skulle satt mig ner och börja leka med Ludvig för att visa mitt barn att Ludvig är en toppenkille. Kram