Hopp hopp, studs studs

Ludvig blir alldeles till sig när han ser Tyson.

Ludvig har hoppat och studsat i hoppgungan ikväll, äntligen förstod både han och jag hur det skulle göras. Tyson ville också vara med på ett hörn och lade sig helt enkelt halverst under hoppgungan för att hålla koll. Bra plats liksom, som att tigga om att bli hoppad på. Well, det är hans problem.

Promenaden med vännen från FamiljeLiv, Camilla (och hennes son), var jättetrevlig och gick ganska snart över i en tre timmar lång fika på Ainas här i stan. Vi mumsade paninis och glass och samtalade om allt mellan himmel och jord, allt medan småpojkarna både var vakna, åt och sov i omgångar. Efter att ha hållit i lille Julius, 1 månad gammal, kändes Ludvig plötsligt väldigt stor. Han gick från att vara bebis till att vara ett barn på 0,2 sekunder. Helt otroligt att även han har varit sådär liten, och att han nu är så stor som han är.

Att äta i den lånade matstolen var för övrigt en hit, Ludvig var mycket mer tillfreds och satt mest och mmm:ade och smackade. Mumsigt med mat tycker han. Ingen smakportion idag, bara gröt och katrinplommon. Ska försöka ge mig på att göra lite egna smakportioner, så får vi se om det blir det imorgon. Eller så blir det någon av burkarna som jag har i skafferiet... Blåbär kanske? Vi får se imorgon helt enkelt!