Ludvig sover på farmors golv. Ser rätt mysigt ut va?
Ludvig fick vara hos sin farmor en stund på dagen idag när vi andra (jag, pappan och svärfar/farfar) åkte och tittade på huset en gång till. Han hade varit så glad (som vanligt när han är hos farmor och farfar) men till slut hade han inte orkat mer och då bäddade farmor ner honom så här på golvet.
Jag tycker att det är jättebra att han är glad och "snäll" (bebisar är knappast dumma nån gång, men ni kanske förstår vart jag vill komma med ordet), men samtidigt så kan jag känna mig lite uppgiven. Här hemma har han idag varit grinig och gnällig mest hela dagen, inget jag gör verkar duga. Trivs han bättre hos farmor? Är det något fel på mig som mamma? Eller är det så att ombyte förnöjer? Tycker bara att andras barn (som man läser om) alltid är så himla glada och aldrig är ledsna eller griniga.
Mer om huset kommer jag att skriva här, vid tillfälle.
3 kommentarer:
Jag har också svårt för det ordet snäll, ungefär som om bebisar är dumma om de skriker någon gång som du skriver. Vi har bytt ut ordet snäll mot nöjd och är det så att något är fel då säger vi att hon är onöjd. Passar mkt bättre. Så om någon frågar oss nu om hon är en snäll bebis då svarar jag bara "ja hon är så nöjd" Himla bra :-)
Det att du tycker att han verkar nöjdare hos farmor är nog som du skriver att det blir något annat en stund och då har man fullt upp med att koncentrera sig på det. Så jag tror inte alls det beror på hur du är som mamma :-)
Haha, B gnäller i princip jämt- inget joller och inget svarsleende än men jag gillar det- hon har karaktär! :D
Ja det är ombyte som förnöjer. Han har något nytt och titta på samt att när farmor och farfar får låna prinsen så gör de knappast något annat än följer minsta vink han ger. Det är som det ska vara men jag förstår hur du känner det. Har själv fått ha de känslorna ett antal gånger ;)
Puss puss/M
Han ser ut och ha det riktigt mysigt på golvet. Han är nog ett riktigt campingämne.
Skicka en kommentar